Summa sidvisningar

fredag 5 augusti 2011

Lite lågt här...

I dag är en sån dag
Vet inte riktigt varför dom kommer
Har inget med ngn annan att göra
De här dagarna verkar växa inifrån helt enkelt…
De bara kommer
Vaknar glad, äter frukost, duschar, tar på mig, sminkar mig och beger mig till jobbet.
Väl på jobbet har jag det bra, får massor gjort och jobbar med det bästa jag vet.
Men ändå så kommer känslan.
Lite tom
Lite ledsen och melankolisk, som en gammal Kentskiva



















Så där som man kan känna sig när sommarens allra sista dag kommer. Ni vet när löven redan har skiftat färg men solen fortfarande värmer gott och man tänker ”det här måste vara sista varma dagen”. Så där som det känns när glassförsäljarna har packat ihop och stränderna är tomma som sånär på ngn hundägare. Så där som det känns när man går barfota i sina sommarskor, men måste liksom krumma med tårna lite då och då för att få upp värmen…
Så känner jag mig idag.
Om det beror på att jag snart lämnar mitt nuvarande jobb, eller om min semester är slut, eller om jag lider brist på värme eller av något annat…det vet jag inte.
Känns bara lite tomt.
Jag cyklar hem nu. Handlar en flaska rosébubbel, kramas med A & A och hoppas det snart känns bättre. Och eftersom jag är snabba kast mellan ljust och mörkt så gör det väl förhoppningsvis just det!! Om inte så kanske rosén är god i alla fall J

8 kommentarer:

Bella sa...

Precis så kan jag känna också ibland, utan att man vet varför...

Blev inte rosé här men ett glas rött =)

Ha nu en underbar fredag och hoppas att det känns bättre imorgon.

kram /Bella

caja sa...

Dessa dagar måste också få plats i livet....sänder dig en extra varm kram idag, ta hand om dig/caja

Lippe sa...

Vemod, sista varma dagarna innan det blir mysigt att kura i soffan och elda ljus. Dagar som bara ramlar över en ibland!
Hoppas att rosen hjälpte!
Kram

Anne sa...

Japanskt, vin och gemensamma planer för framtiden, då känns det allt lite bättre. :-). tack finingar!!!

Suzan sa...

älskar kent!!

Madlar sa...

Fast jag tycker att man måste tillåta sig att ha låga dagar. Ha en aning självömkan, fundera över tillvaron. Det viktiga är att inte fastna i lervällingen. Att vakna nästa dag o se det positiva, vad är det som berikar vardagen o att känna tacksamhet.

Maria sa...

En enda solstråle är nog för att driva bort många skuggor....

Fru Gårman sa...

jag vet! Jag vet! Jag vet! Vilken känsla du pratar om, alltså. KRAM!!