Jag gjorde det

Jag sket inte på mig
Jag började plötsligt inte att gå
Jag sprang mitt LIVS FÖRSTA lopp


Jag hittade en kille som jag la mig bakom
Riktigt nära
Han hade en sjysst portion ryggfett
Det hoppade lite när han sprang
Jag stirrade som en galning på det. Bestämde mig för att vad som än händer så ska jag fan inte tappa ryggfettskillen ur sikte. Det gjorde jag inte heller. Och 10 meter från mål spurtade jag ifrån honom.


Undrar om det var någon som tog sikte på mitt ryggfett, på min röv eller på mitt alltmer utbuktande åderbrock? Det är okej i så fall. Kul att kunna stå till tjänst liksom.


Jag har fortfarande inte duschat
Har medaljen runt halsen
Nummerlappen kvar på linnet
Och med ett leende på läpparna som nog fan blir svårt att tvätta bort på ett tag




Skumpa och medalj!!!

 




Ett 12 cm glädjeskutt!

 



Alva nöjd med att få tillbaks morsan igen!!
























Finaste Gran Canaria Maria!!

  












































Alla borde ha en sån här i sitt liv!!!

 
























Förrutom att jag är känd för min enorma spänst, så har jag även en
kollega som ser ut att lyckligt skita på bilden.
Jag tycker att hon "gör bilden"
Underbart!!
:-)
OJ, nu såg jag något riktigt roligt, ser nu hur min vänstra arms gäddhäng
 liksom flyger uppåtav hoppet???!!! Det var roligt att se.
 Det var humor.