Jag VABBAR i dag.
Det är alltså INTE så att jag tvångsmässigt sitter och bloggar på jobbet.
Jag sitter hemma, vid vårt fula köksbord.
Världens minsta.
Som egentligen är ett skrivbord.
Nåväl jag sitter här och FÖRSÖKER skriva lite
Går så där, nu när Alva vaknat.....hur ska jag NU hinna med och gå på mitt löpband, blogga och surfa runt? Fattar hon inte vad hon ställer till med??
Först när hon vaknade såg honut precis som jag, så där lite härligt risig....
Sen grät hon en skvätt,
kanske skämdes hon för att hon envisas med att ligga och snacka sig igenom nätterna.
Bra tycker jag.
Man SKA skämmas.
Det är ett tecken på ånger.
Här ser man hur Alva ångrar sig. Se så mkt ånger det finns i blicken.
Förlåt förlåt. Jag ångrar mig så mkt att jag skelar. Ånger ånger!!
Men sen blev hon så där jävla glad igen. Trots 39.9 graders feber. Det finns fan ingen rättvisa!!
3 kommentarer:
Hon är ju så ljuvlig så ha tålamod med sjuklingen krya på henne kram Agnes
Lilla tjejen... Vi ska nog lära dem när de blir stora att sluta vara så jäkla glada hela tiden!!! Skoja bara = )
Ha ha ha
Tids nog smyger bitterheten på!!!
:-)
Skicka en kommentar